Nach Genre filtern
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
- 1532 - Älskad och hatad björk ger hem åt många andra arter
Ett temaprogram om trädet björk som spelar en viktig roll för såväl människor som svampar, insekter och fåglar. Men under 1900-talet skulle den bort inom skogsbruket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.
Björkenär ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.
Under morgonenhar vi vår fältreporterJenny Berntson Djurvalli Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekologJonas Hedinvilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.
Skogsekologen Lars Östlundtar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.
BjörkforskarenFelicia Dahlgren Lidmanberättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.
Och såringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminensom kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 27 Apr 2024 - 1h 34min - 1531 - Botkyrkas natur – och klassrum med himlen som tak
Kommunbiologen om trängda naturrikedomar och barnen om att ha natur på schemat. Vi sänder från Mälarskogen och Lida i Botkyrka kommun.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.
Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.
Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologenJulia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologenBritta Ahlgrenssmultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.
Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.
Programledare Karin Gyllenklev och fältreporterLena Näslund sänder direkt från Botkyrka.
Sat, 20 Apr 2024 - 1h 34min - 1530 - Anna ger naturråd till Trollhätteborna – och om fjärilsvärldens rekordhållare
Vi möter Sveriges första rådgivare för biologisk mångfald i en trädgård i Trollhättan, Anna Brandeby Harström. Katja Bargum delar med sig av häpnadsväckande fjärilsfakta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många undrar:hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.
Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.
Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.
Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.
Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.
Vi fårockså en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.
Och iveckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 13 Apr 2024 - 1h 34min - 1529 - Fjällrävarna vid Helags – och kornsparven som återvänt till Öland
De senaste 20 åren har det vänt uppåt för den starkt hotade fjällräven, men orosmoln finns. På Öland lyssnar vi efter den sällsynta kornsparven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.
Lars Liljemarkoch Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.
Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.
Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporterJoacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.
Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrarKristina Svensson,och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.
Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.
I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvallut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 06 Apr 2024 - 1h 34min - 1528 - Tranmorgon vid Hornborgasjön – och Patagoniens storslagna sydbokskogar
Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna påskaftonhoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.
Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.
Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.
Vi pratarockså med biologen Pav Johnssonsom när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.
Det ärinte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.
Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 30 Mar 2024 - 1h 35min - 1527 - Vårfågelmorgon vid Morups Tånge och en tur till Bornholms dramatiska kust
Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!
FältreporterJonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstenssonhoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.
Och sådrar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.
Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjellpå SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.
Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).
Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwallnär han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.
I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 23 Mar 2024 - 1h 34min - 1526 - Så upplever fisken att bli uppfiskad – och en Skåneresa till dinosauriernas tid
Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.
Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage avJenny Berntson Djurvallfår vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.
Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.
Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.
I kråkvinkelnsjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 16 Mar 2024 - 1h 34min - 1525 - Naturpanelen om tama lavskrikor och doften av vår
Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För sistagången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanistenSofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.
Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledareär Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 09 Mar 2024 - 1h 34min - 1524 - På snöskor utmed vårbäcken och skidor till fladdermusgrotta
Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall.Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborgsom berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.
Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.
Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.
Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 02 Mar 2024 - 1h 34min - 1523 - Nu kommer ugglornas tid
Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.
Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.
Vårfältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskarenMartin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.
Under morgonenfår vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.
Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 24 Feb 2024 - 1h 34min - 1522 - Vinter i Vattenriket – och en skyddsvärd skog som inte får skydd
Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänderfrån Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkowträffar naturvägledarenJosefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.
Tallskogarnarunt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.
Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.
FotografenPatrik Lutherblev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.
I veckanskråkvinkel sökerKarin Gyllenklev tröst i ljuset.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 17 Feb 2024 - 1h 34min - 1521 - Skogens hjältar mossorna – och att hitta en svamp om dagen
Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. ForskarnaMarie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögrenfrån Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.
En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biologDidrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.
Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.
I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 10 Feb 2024 - 1h 34min - 1520 - Naturpanelen om en spetsad mus och strumpor av mossa
Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanistenSofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.
Vem hadespetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 03 Feb 2024 - 1h 34min - 1519 - Vinterfåglar – och att bli aktivist för att rädda naturen
Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den härhelgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.
Vad fåren människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage avLisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.
Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.
På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.
I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.
Programledare ärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 27 Jan 2024 - 1h 34min - 1518 - Bland turturduvor och skimmerfjärilar på ett förvildat gods – en resa till England
Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.
För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.
Resultatethar blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.
Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologenVikki Bengtsson och Knepps egen ekologPenny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.
Vi fårockså följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.
I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 20 Jan 2024 - 1h 34min - 1517 - Sökande efter spår i Tresticklans nationalpark – och fågelhonor som faktiskt sjunger
Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vidsträcktatallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.
Dessutomletar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. FältreporterJonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.
Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.
Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomologJulia Stigenberg för att få veta mer.
Två sorkbon- och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Eckesvarar.
I veckanskråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 13 Jan 2024 - 1h 34min - 1516 - Närbild av älg och besök hos tall jämnårig med Sundsvall
Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter Lisa Henkowbesöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.
Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop.
I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats.
Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget.Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?
Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 06 Jan 2024 - 1h 35min - 1515 - Höjdpunkter från Naturmorgonåret 2023
Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.
Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.
Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.
Vi minnsockså det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.
Vi kliverin i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.
Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.
Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 30 Dec 2023 - 1h 35min - 1514 - En midsommartur till Berits fäbod – och vargspårning i snö i Skåne
I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.
Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.
Så härdan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linnésåg potentialen i granen?
Vi hörockså om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.
I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.
Programledareär Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 23 Dec 2023 - 1h 34min - 1513 - Naturpanelen om tickan som grät och gåsen som spelade död
Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt ettbord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.
De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledareär Joacim Lindwall.
Sat, 16 Dec 2023 - 1h 33min - 1512 - Naturmorgon om 2023 års naturböcker
Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skogen.Jorden. Älven.Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.
Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwalloch programledare Karin Gyllenklev.
Sat, 09 Dec 2023 - 1h 34min - 1511 - Nötskrikan och ekarna – och mysteriet med den ilandflutna späckhuggaren
Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.
I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.
Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.
Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Våndan överatt kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 02 Dec 2023 - 1h 34min - 1510 - Naturpanelen om visslande björnar och hoprullade löv
Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Äntligen!Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.
De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 25 Nov 2023 - 1h 34min - 1509 - Direkt från den smittade zonen: om vildsvinens framtid – och om naturen i stan
Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För drygttvå månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..
Det ären unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?
I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.
Vi intervjuar också landsbygdsministerPeter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.
Och såom att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvihar träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblomvid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.
I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 18 Nov 2023 - 1h 34min - 1508 - Björnmöten i Finlands gränsmarker och ljusföroreningar i mörkret
Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.
Naturmorgons reporterLena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.
Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.
Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.
Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.
Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.
November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.
All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.
Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)
Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?
Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnussonvar med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.
Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.
Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.
Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.
Programledare Joacim Lindwall.
Sat, 11 Nov 2023 - 1h 34min - 1507 - Naturens musikinstrument – och hur vet man hur många fåglar det finns?
Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur lätdet om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lundi Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkowsänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.
Och så följer vi med ut när fågelforskarenMartin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?
En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.
Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisarspatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.
En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkessonfundera över varför det kan vara så.
I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 04 Nov 2023 - 1h 34min - 1506 - Naturmorgon möter kronprinsessan Victoria – och det ovanliga storbandbiet
Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.
Det ärhon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.
Victoria bjuderpå sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.
Och såmöter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.
Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen?Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.
Hur påverkasdjur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiologAnothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.
I veckans kråkvinkel glädsJenny Berntson Djurvallåt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 28 Oct 2023 - 1h 35min - 1505 - Att spåra fisk – och lövgrodan som trivs på Bornholm igen
Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporterLena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedthar märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöfföljer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.
Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.
Och såska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.
För en veckasedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.
Bengt Dahlberghörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etologPer Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.
I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilssonberättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.
Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.
ProgramledareärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 21 Oct 2023 - 1h 34min - 1504 - Svampforskaren om häxringar – och nötkråkan som gillar cembratall
Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Häxringarkallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.
På platspå kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...
På enannan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.
Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.
Ann Mari Lindqvistsåg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.
Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootologKarl Ståhlför att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.
I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?
Programledare ärJoacim Lindwall.
Sat, 14 Oct 2023 - 1h 34min - 1503 - Koll på Skånes mossor och storspigg som blir musik
30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det ärett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.
Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.
Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvallhar gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklevträffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.
Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!
Det harvarit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.
I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwallfast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 07 Oct 2023 - 1h 34min - 1502 - Skogsängarnas gräsfjäril – och flyttfåglar som räknas över hela Europa
På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är flyttfågeltidoch morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders LundquistochNiclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.
Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.
En junikväll i år blev Stig ochAnnalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.
Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 30 Sep 2023 - 1h 34min - 1501 - Livet i översvämmade Gavleån – och golfbanan där grodorna trivs
I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.
Myggen hördefinitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.
Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.
För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.
Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.
I veckanskråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 23 Sep 2023 - 1h 34min - 1500 - Många arter men lite vatten i Emån – och om nya sätt att leva med rovdjur
AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Livet ismåländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.
Fältreporteri och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.
Och såträffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?
På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.
Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.
I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.
Programledare ärJoacim Lindwall.
Sat, 16 Sep 2023 - 1h 34min - 1499 - Fiskgjusarna vid sjön Fegen – och den livsviktiga underjorden
Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.
Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.
Efter utbrottetav afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.
Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologernaGöran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.
Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.
Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervallberättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.
Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 09 Sep 2023 - 1h 34min - 1498 - Mäktiga möten med tonfisk och abborre
Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporterErik Kohlströ.
Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.
Våra guideri abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezeksom arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.
En någotstörre fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.
Men enfisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjesonfick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemarkom hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.
Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. MykologiprofessorAnders Dahlbergberättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 02 Sep 2023 - 1h 34min - 1497 - Bornholm bortom sandstränderna
Mitt på danska ön Bornholm strövar visenter i skogen Almindingen. På ön finns också havsgrottor, dinosauriespår och en längtan att bli ett med havet igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.
Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Markerfrån Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansenoch Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.
Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklevstrandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.
I programmetmedverkar också Emilie Ulrik-Petersenoch Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samtRené Vilsholmfrån besökscentret NaturBornholm,
Sat, 26 Aug 2023 - 1h 34min - 1496 - De förbisedda gräsen – och steklarna som får växterna att göra galler
Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.
Den fascinerandeutvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland ärLisa Henkow.
Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.
Måndag 21 augustibörjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.
Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.
Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringerAnna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.
I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 19 Aug 2023 - 1h 34min - 1495 - Arter som frodas i våtmark - och hotad ängshök ökar på Öland
En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur.
Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.
En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomasoch Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.
Ilon Dirdal åkte tillNordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?
Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.
En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?
Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.
Programledare: Mats OttossonSat, 12 Aug 2023 - 1h 34min - 1494 - Trut och mås på Nidingen – och vad växer i en vät?
Vi besöker Nidingens fågelstation där måsar och trutar följs med satellitteknik. Och så närstuderas en vattensamling på Ölands alvar en vät.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På fågelön Nidingenhäckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järåssom har koll på satellitrapporterna.
Mer öbesök blir detnär vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Anderssonhittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporterLisa Henkow.
Vad är det för bisom bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergskolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.
I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinassom forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.
I veckans kråkvinkel berättarMats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.
Programledare:Karin GyllenklevSat, 05 Aug 2023 - 1h 34min - 1493 - Brittisk blåvingesuccé med öländsk hjälp – och om nya insekter i Norrbotten
När svartfläckig blåvinge utrotades i England hämtades ägg från Öland. Nu flyger fjärilarna för fullt. Och på en fäbod i Övertorneå hittar vi nya insektsarter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundratalsnya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.
MorgonensfältreporterIngrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.
Tillsammansmed Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.
Och såmöter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.
Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottossonbesöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.
Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.
Så härnär högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.
Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.
Programledareär Joacim Lindwall.
Sat, 29 Jul 2023 - 1h 34min - 1492 - Pilgrimsfalkens återkomst – och fjällfloran på Mittåkläppen
Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbrooch Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.
Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.
Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.
Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.
Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westinsom blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.
Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.
Programledareär Joacim Lindwall.
Sat, 22 Jul 2023 - 1h 34min - 1491 - Tripsarna inpå livet - och Anders rika trädgård
I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.
Tripsarna hör till ordningenThysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundhtillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.
Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar. Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.
Cecilia Hectoroch Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.
Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.
Och såuppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.
I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklevsig själv i en humlebagge.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 15 Jul 2023 - 1h 34min - 1490 - 1800-talets jordbruk i Äskhult – och eleverna som räddar salamandrar
I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besökerÄskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?
Morgonens fältreporter Lena Petterssonfinns på plats i byn tillsammans med utvecklareJulia Mielkeoch trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien.
Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerströmräddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.
En riktigtvarm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.
Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.
Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 08 Jul 2023 - 1h 34min - 1489 - Pärlälvens fjällurskog – om sjumilaskogen och naturens väktare
I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är det bara en liten spillra av det som en gång var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.
Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.
Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.
Programledare är Jenny Berntson Djurvalloch fältreporter Lisa Henkow.
Sat, 01 Jul 2023 - 1h 34min - 1488 - Torrängens rara blommor och hur man får trädgården att kvittra
Torrängen är ett stycke stäpp där kalkgynnade växter blommar och den finns i Västergötland! Tips från två olika trädgårdar hur man får dem fulla av vilda blommor och sjungande fåglar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka.
En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinssonkikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.
I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall.
Kråkvinkeln av Mikael Niemihandlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.
Sat, 24 Jun 2023 - 1h 35min - 1487 - Klarälvens lastbilsåkande laxar och sandsvultna sällsyntheter
Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.
Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.
Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.
Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbofrån Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstellsom är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 17 Jun 2023 - 1h 35min - 1486 - Skogens snäckor – och vad vet vi om insektsdöden?
I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I majsläpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporterKarin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun.
Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.
Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.
För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.
Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larssonoch hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.
I veckans kråkvinkelär det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 10 Jun 2023 - 1h 33min - 1485 - Blommorna på myren – och Kjell som räknar småkrypen på Omberg
Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklandspå Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans medÅsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.
Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.
Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?
Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.
Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.
I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvallmed en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 03 Jun 2023 - 1h 34min - 1484 - Tärnor får hjälp - och hur låter en tavla?
Snäckskal pryder den konstgjorda revel som fått silvertärnor och småtärnor att häcka igen vid Lyngaskär i Halland. Vi kollar också vilka fåglar som sjöng i Vera Friséns tavlor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänderfrån Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslundmöter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar ocksåIngela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.
Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.
Vi harfått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.
Och sågläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.
Vi ringeruppLouise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 27 May 2023 - 1h 34min - 1483 - Att lyssna med trädöron – utter, bäver och tjäder som du aldrig hört dem förut
Bo Söderström tar oss med till en ljudvärld som få upplevt förut och så hör vi det bästa från förra veckans fågelsångsnatt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.
Bo Söderström harockså fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?
Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.
En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 20 May 2023 - 1h 33min - 1482 - Del 2/2: Fågelsångsnatten 2023
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgonredaktionengör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.
ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
Förutomfrån Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.
En nyhetför året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.
Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.
De fem arenorna + den hemliga
Osaby i södra Småland
Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.
Krankesjön i Skåne
Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.
Tunaberg i Sörmland
För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.
Kallerö i norra Roslagen
På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika...
Sat, 13 May 2023 - 2h 33min - 1481 - Del 1/2: Fågelsångsnatten 2023
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Naturmorgonredaktionengör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.
ProgramledarnaMats Ottossonoch Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
Förutomfrån Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.
En nyhetför året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.
Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.
De fem arenorna + den hemliga
Osaby i södra Småland
Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.
Krankesjön i Skåne
Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.
Tunaberg i Sörmland
För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.
Kallerö i norra Roslagen
På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika...
Fri, 12 May 2023 - 4h 52min - 1480 - Fascinerande flodpärlmusslor - och förhoppningar om en dvärgbeckasin
Håkan Söderberg guidar bland hundraåriga flodpärlmusslor i Navarån utanför Sundsvall. Vi ger oss också ut i majnatten för att lyssna efter beckasiner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.
Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.
Men i Navarånutanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfaststår med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.
Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.
Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.
Hur skaen tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.
Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.
Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.
Programledareär Joacim Lindwall.
Sat, 06 May 2023 - 1h 33min - 1479 - Ejderspaning i Oxelösund - och myrornas samspel med andra arter
I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.
Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporterLena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.
Myrorkan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.
Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.
Vi fårockså en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.
I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.
ProgramledareärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 29 Apr 2023 - 1h 34min - 1478 - Nya ålgräsängar i havet - och nya fiskgömställen i sjön
Utanför Lilla Askerön planteras nytt ålgräs för att återskapa fiskens och krabbornas barnkammare. Vi möter också barnen som gör risvasar åt fisken i Sisjön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur -ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporterJonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnessom leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.
Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.
Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnarenAgneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexpertenAnders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.
I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öbergsitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 22 Apr 2023 - 1h 34min - 1477 - Går det att älska en sumpskog?
Sumpskogen kan vara blöt, ogenomtränglig och myggig, men den är också den artrikaste skog vi har! Hela programmet sänds direkt från Hornsö i östra Småland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.
Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.
Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.
Hornsöär en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.
Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!
I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.
Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 15 Apr 2023 - 1h 33min - 1476 - Vårblommor på Öland - och järvens återtåg till skogen
Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?
Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.
Vårt störstamårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwallföljer med naturbevakarenGöran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.
Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdierblev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.
Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.
Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.
I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 08 Apr 2023 - 1h 34min - 1475 - Rovdjursmorgon i Vålådalen och fagning av ett gotländskt änge
Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår fältreporter Joacim Lindwallbesöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.
Han spännerpå sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats ochKarin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.
Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt BobergochLena Almqvisthar i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.
När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.
Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.
I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.
Programledareär Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 01 Apr 2023 - 1h 34min - 1474 - Hackspettsmorgon - och Gabriels guidning bland Trollhättans fåglar
I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.
Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.
Och såföljer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.
När ängaroch betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.
I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 25 Mar 2023 - 1h 34min - 1473 - Fantastiska fågelbon - och gräsanden inpå livet
Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ärså vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?
Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.
En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.
Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.
Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freedhörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.
Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.
I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 18 Mar 2023 - 1h 34min - 1472 - I utterns spår och tidsresa ner i mosse
Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!
Fältreporter Helena Söderlundhsänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.
I snön syns spårefter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborggläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwallgör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya.
Dessvärre ansamlas miljögifteri predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer.Vilket däggdjur är detsom skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur.
Naturmorgons Joacim Lindwallvill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 11 Mar 2023 - 1h 34min - 1471 - Lappugglor i Halland - och äggsamlingens sista resa
Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.
Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.
Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.
Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullbergärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.
Vi tarockså upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.
I veckans kråkvinkelgläds Mikael Niemiåt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.
Och så fick vi ett mejl från Anna Cékoi Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 04 Mar 2023 - 1h 34min - 1470 - Färre gäddor i Östersjön - och meteoritnedslaget som blev geopark
Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.
Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.
Morgonens fältreporterLena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.
En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?
Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. MenSimon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.
För 377 miljoner årsedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.
Det börjarvåras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.
Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.
I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 25 Feb 2023 - 1h 34min - 1469 - Pressade växter och naturens smaker
Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samla växterför att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvallföljde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvikpå en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.
Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnaresom tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.
Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?
Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sinsvans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.
På söndagsänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.
På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.
Finns diagnosenväderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 18 Feb 2023 - 1h 34min - 1468 - Naturpanelen om vita blåbär och människans självbild
Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har fåglarett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?
Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.
Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 11 Feb 2023 - 1h 34min - 1467 - Vintrig natur i Boden och fjällnära skog som försvinner
Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.
Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.
Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.
Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.
I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkowfrågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 04 Feb 2023 - 1h 34min - 1466 - Koll på nya krabbor - och martorn planteras ut på Rörö
Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?
Det ärnågra av de frågor som fältreporter Lena Näslundundersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.
Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?
Två artersom har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.
Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.
I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Tureoch Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?
Det sägsatt vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 28 Jan 2023 - 1h 34min - 1465 - Naturpanelen om mikrade myror och visslande skator
Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.
De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 21 Jan 2023 - 1h 35min - 1464 - Så klarar naturen polarnatten - och om att bygga en älv
Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett halvår sedan var vår reporterIngrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?
Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.
Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Greenpå Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.
Hur byggerman natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid.
I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.
Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 14 Jan 2023 - 1h 35min - 1463 - Vad händer när en art försvinner?
Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkowi direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.
Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.
Vi pratar ocksåmed lyssnaren Anders Naréusi Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?
Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.
Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 07 Jan 2023 - 1h 35min - 1462 - Höjdpunkter från Naturmorgonåret 2022
Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På åretssista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.
Vi möterden djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.
Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.
2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.
Vi fårockså höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.
Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.
I veckans kråkvinkelönskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.
Programledareär Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 31 Dec 2022 - 1h 35min - 1461 - Skogspärlor i norr: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå
En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det ärjulafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.
Tjeggelvasär en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporterJoacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.
Några milåt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad.
Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån?
Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln.
I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi.
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 24 Dec 2022 - 1h 35min - 1460 - Naturpanelen om blå kåda och skarpögda djur
Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur.
Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg.
Eller så svararde på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 17 Dec 2022 - 1h 36min - 1459 - Naturmorgon om 2022 års naturböcker
Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Joacim Lindwall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gammelskogar huggs ner, arter dör ut och hänsyn tas inte till naturens rättigheter. De stora frågorna märks tydligt i årets naturboksflod. Vi har läst - och diskuterar.
Men i årets skörd finns också artbestämningsböcker om hoppspindlar och stickmyggor, barnböcker om nattfjärilar och kaskeloter, och handböcker i allt från vandring till att börja krydda med vårbrodd. Dessutom nära porträtt av både korp och nötskrika.
Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Karin Gyllenklevoch programledare Joacim Lindwall.
Sat, 10 Dec 2022 - 1h 36min - 1458 - 30 års kamp för Fjärdön - och hur kaffe och tobak lurar våra sinnen
Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.
Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.
Är det bra att mata fåglar? Det kan finnas gifter i fågelfrön, och kanske gynnas vissa arter mer, på bekostnad av andra. Vi ringer Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, för att diskutera frågan.
Klimatmötet i Egypten är nyss avslutat. Nästa vecka drar ett motsvarande möte igång i Montreal - om hur världen ska lösa hoten mot den biologiska mångfalden. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som ska åka dit och följa mötet.
I veckanskråkvinkel hisnar Helena Söderlundhöver äventyrslystna upptäckare.
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 03 Dec 2022 - 1h 36min - 1457 - Skånes urgamla köttätande dinosaurier - och oceanisk natur i Jämtland
För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!
HörGrzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.
Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. NaturvårdsbiologenFredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi följer med Fredrik upp längs fjällkanterna, med ögonen fästa nere i marken.
Vi fortsätter upptäcktsresan - till Zagrosbergen i Iran. Där har botanisten hittat Stina Weststrandnya arter av dionysosvivor.
Och vem var det som skrattade mitt i natten? Ekologiprofessor Susanne Åkesson lyssnar på det som Anders och Elisabet i Årsta kallar "Unknown Laughing Object" för att reda ut vad det var.
En födelsedagkan inte firas för mycket! Tycker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 26 Nov 2022 - 1h 36min - 1456 - Livet i jorden - och en tunnelbanemygga
Professor Håkan Wallander gräver i myllret i myllan i Torna Hällestad i Skåne. Vi letar tunnelbanemyggor i Göteborg och hör en kråkvinkel av Mikael Niemi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett gram jord innehåller hundratals meter svamphyfer, miljarders bakterier, massor med encelliga djur, nematoder, kvalster, hoppstjärtar och mycket mer. Hur det ens är möjligt undersöker morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med Håkan Wallander, professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. De gräver sig ner i jordens mikrokosmos i Torna Hällestad i Skåne.
Och så får vi möta en speciell mygga - tunnelbanemyggan. Den blev omtalad för några år sedan när boende i västra Göteborg började klaga på att de blev myggbitna i sina lägenheter på nätterna, och även på vintern. Myggforskaren Anders Lindström kommer hem till reporter Nina Frogneborndär tunnelbanemyggorna trivs.
Går det att göra något på vintern för mer biologisk mångfald i trädgården? Ja, inte minst genom att göra inget alls, berättar Erik Hansson från projektet Rikare trädgård.
Det harvarit en varm höst på många platser i landet. Biologen Pav Johnsson berättar hur det påverkar fåglar, insekter, fladdermöss och igelkottar.
Vi kollarin en särdeles snygg lav i Skuleskogen - blombägarlaven med sina knallröda fruktkroppar.
I veckans kråkvinkel tror författaren, och skogsägaren, Mikael Niemipå en skog utan kalhyggen.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 19 Nov 2022 - 1h 36min - 1455 - Naturpanelen om virvlande makrill och vaniljsås i odlingslådan
Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så här i novemberär det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.
Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför makrillarna simmade runt runt utanför Lilla Skårholmen, om hur det kom sig att skatorna hade ekox-party i Martins trädgård och var det var för vaniljsåsaktigt som dök upp i Lills odlingslåda.
Eller så svararde på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 12 Nov 2022 - 1h 35min - 1454 - Goda, snygga, nya och ovanliga svampar
Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.
Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.
Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.
I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.
Och veckans kråkvinkelhandlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 05 Nov 2022 - 1h 35min - 1453 - Mossfrossa, sidensvansar och klimatforskning i naturskogen
Vi letar mossor i Norra Båsane i Dalsland och hänger med klimatforskare i Tjeggelvas. Och säger hej till höstens flockar av sidensvansar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så här års har löven ändrat färg, men där snön inte lagt sig lyser mossorna fortfarande gröna. Vi sänder från naturreservatet Norra Båsane i Dalsland - ett riktigt mecka för den mossintresserade. För hundra år sedan upptäckte lanthandlaren och amatörbiologen Sixten Bergström området och kallade det för "det förlovade bryologiska landet". Av landets dryga tusen mossarter finns över 300 här, allt från björnmossor och kammossor till rariteter som röd glansmossa, platt trollmossa och liten ärgmossa.
Utrustad med pannlampa dyker fältreporterJonatan Martinsson ner i reservatets rika mossflora. Till sin hjälp i mossdjungeln har han Mattias Lindholm, mossvän och naturvårdschef på Västkuststiftelsen.
Hurreagerar en naturskog på klimatförändringar? Det forskas det på i Tjeggelvas naturreservat norr om Arjeplog. Vi följer med skogsekologen Lars Östlund och studenten Magda Fasslsom borrar sig in i några av träden där för att få svar.
När dethöstgråa sänker sig dyker de upp - sirrande, färgglada fåglar med tofsar på huvudet. Många! Vi tar Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, till hjälp för att lära känna sidensvansarna. Och i veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundhtacksamt emot detta upplyftande hösttecken.
Vad är det för svarta fläckar på lönnlöven? SvampkännarenPatrik Björck förklarar - för det handlar om en slags svamp.
Och hur går det till när fågelungar ska lära sig att sjunga? David Wheatcroft från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor studerat svartvita flugsnappare på flera håll i Europa och berättar om sina pinfärska forskningsresultat.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 29 Oct 2022 - 1h 36min - 1452 - Vi och våra symbiosdjur – och en svampfest för alla sinnen
En handfull vilda arter blev dagens tamdjur. Vad har de, och vi, vunnit på partnerskapet? Dessutom: en doftande, het och artrik svamputflykt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är få djur vi vill ha i sängennär vi sover, men vargens ättling hunden är välkommen! Hur gick det till? Och hur blev en asiatisk djungelhöna världens mest spridda fågel?
Med utgångspunkt i de vilda ursprungsarternaundersöker vi de ömsesidiga anpassningarna som vi och våra tamdjur och husdjur har gjort. Vem tog initiativ till samlivet? Och vilken betydelse har det haft för vår egen arts utveckling?
Fältreporter Lisa Henkowträffar etologiprofessor Per Jensenvid Linköpings Universitet som guidar genom samevolutionen bland djungelhöns, hundar, kor, katter, hästar och får.
De här arterna har vunnit på människans närvaro. Andra arter har det gått desto sämre för, vilket uppmärksammas i en ny säsong av radioserien Borta för alltid. Vi pratar med upphovsmannen Gustav Asplund.
Varje höst träffas landets mesta svampentusiaster någonstans i Sverige för att uppleva Mykologiveckan. Som rockfestival fast för svampnördar, som en deltagare uttrycker det. Mats Ottosson följer med på en svamputflykt där alla sinnen, även leksinnet, får festa loss.
För veckanshöstligt rastlösa kråkvinkel står Joacim Lindwall.
Programledare ärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 22 Oct 2022 - 1h 36min - 1451 - Starkt hotad tiger tar små steg framåt i Indien
Vi möter tigern i Indien. Och hör om arbetet för att rädda den spillra som finns kvar av vilda tigrar i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skogenfylls av hjortarnas varningsrop. En tiger är på gång. Pulsen stiger - ska vi få se världens största kattdjur?
Vi ägnar stor del av programmet åt tigern. Ett mäktigt rovdjur som i dag bara finns i en bråkdel av sitt ursprungliga utbredningsområde och räknas som starkt hotad. Tjuvjakt och att tigerns livsmiljöer har försvunnit är två viktiga anledningar till tigerns kraftiga nedgång.
I dag finns tre fjärdedelar av världens alla vilda tigrar i Indien. Det är också där ett projekt startade för snart 50 år sedan för att rädda tigern. Och där har faktiskt siffrorna vänt uppåt.
Vi får följa med reporter Lena Näslundpå tigermöten i Indien och också höra om vad som görs för att få tigerstammen att växa. Och hur tänker man kring rovdjur i tätbefolkade Indien - jämfört med i Sverige? I programmet medverkar bland andra Ola Jennersten, naturfotograf, Bijew Sankhar och Vinod Ayam, tigerguider,Amit Sankhala, ekoturismentreprenör, Mikael Schneider, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten, Louise Carlsson, tigeransvarig på Världsnaturfonden WWF och Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkowoch ägnas åt en växt som har stort inflytande här på jorden.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 15 Oct 2022 - 1h 36min - 1450 - Världens längsta lav, vindlande grottor och en ovanlig jordstjärna
Vi letar sålljordstjärna på Klövberget i Tyresö. I Skuleskogens nationalpark används metalldetektor för att inventera långskägg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här morgonen finns vi på Klövberget i Tyresö utanför Stockholm. Här finns ovanliga lavar, som gulvit blekspik, och ännu ovanligare svampar. Röksvampen sålljordstjärna har bara hittats på två platser i hela landet, och Klövberget är en av dem. Dessutom kikar vi in i de vindlande grottgångarna som bildats under de stora stenblocken vid bergets bas. Här börjar fladdermössen göra sig hemmastadda inför vintern.
Morgonens fältreporterKarin Gyllenklevhar sällskap avJonas Hedlund och Martina Kiibus, naturguider på Tyresö naturskola, och vi får också höra biologen Raul Vicente.
I Skuleskogens nationalpark är en del träd draperade i långskägg, en lav som ser ut som glest julgransglitter och kan bli 10 meter lång och därmed är världens längsta. För snart 40 år sedan inventerades träden här, och vid de träd som hade långskägg grävdes en metallbricka ner. Nu återvänder forskarna, med metalldetektor i hand, för att se hur det har gått. Resultaten i den världsunika undersökningen visar på en 40-procentig minskning av den rödlistade laven.
Och så följer vi med på releaseparty. 2 000 grönfläckiga paddor som fötts upp på Nordens Ark i Bohuslän har släppts ut på Öland för att förstärka de små populationer som finns av den sårbara arten där.
Eva Allestedt hittade en svamp som ingen annan hittat i Sverige förut - och nu ska hon få namnge den. Vi pratar med henne och med svampexperten Aleks Tudzarovskiom en bläcksvamp som ser ut att få ett veckat namn.
Och vartska man gå i oktober för att se riktigt snygg, utmanande, sirlig och köttig konst? Till svampskogen förstås. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg tar oss med till en höstsalong med titeln konstnärlig frihet.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 08 Oct 2022 - 1h 35min - 1449 - Vargdetektiver - och hopp om levande vikar
Hur ska Östersjöns grunda vikar må bättre? Vi sänder från Gräsö. Och söker ledtrådar i ett vargrevir på gränsen mellan Sverige och Norge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Östersjöns grunda vikarär viktiga som havets barnkammare. Men det är också där vi vill bada, åka båt, bygga bryggor och muddra. Tillsammans med övergödningen blir det ett hårt tryck på vikarna. Men i projektet Levande vikar ska forskare ta reda på allt från hur motorbåtstrafik påverkar vegetationen - och i förlängningen fiskföryngringen - till om aluminiumbehandling av bottnarna kan minska övergödning.
Morgonens fältreporterLena Näslund följer med en av forskarna, Linda Kumbladfrån Stockholms universitet, till Östanfjärden på Gräsö i Upplands skärgård. Det är en av de fyra vikar där målet är göra allt som går för att förbättra vattenkvaliteten, och att göra en handbok där människor själva kan göra bra saker för "sin" vik.
Hur vetman att en det är en varg som ätit på en död älg? Och om det också är en varg som dödat den? Vi följer med vargforskarna Camilla Wikenros och Barbara Zimmermann på en detektivtur i ett vargrevir som ligger både i Sverige i Norge.
Så här på hösten är det rätt så tyst i skogen - men det knäpper! Det kan vara rödhaken, det kan vara gärdsmygen. Vi lär oss skillnaden mellan deras knäppanden i en ny fågelsånglektion.
Hur vanligt är det att en berguv tar ett så stort byte som en häger? Per Stanser undrar och Arne Hegemann från Skånes ornitologiska förening svarar.
Ibland får vi oväntat besök. Någon hade hälsat på hemma hos veckans kråkvinklare Ingrid Engstedt Edfast. Men vem var det?
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 01 Oct 2022 - 1h 36min - 1448 - Asp - darrande träd med plats för många arter
Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.
Ett avSveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.
Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.
Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.
Medverkargör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennartoch Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.
Programledare är Joacim Lindwalloch fältreporter ärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 24 Sep 2022 - 1h 36min - 1447 - Rovfåglar i skyn, en havsspya och fältbiologen som letar arter
Sjöpungen havsspya har hittats för första gången i Sverige. Vi skådar rovfågel vid Falsterbo och möter fältbiologen Elias Blad på Lövö utanför Mönsterås.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utanför Mönsterås i Småland letar morgonens fältreporter Lisa Henkowarter tillsammans med fältbiologen Elias Blad. Det blir en morgon om ungas naturengagemang, i 75-årsjublierande Fältbiologerna, och om fascinationen inför att möta nya arter. På en favoritplats för Elias - naturreservatet Lövö.
Den främmande arten havsspya har för första gången hittats i Sverige. Det är en kolonibildande sjöpung som brer ut sig i stora mattor. Vi pratar med Annette Hellberg från naturum Kosterhavet - det var hon som hittade den när hon var ute och snorklade.
Och så möter vi Monica Pedersen som tar ledigt en vecka varje september för att titta upp i himlen. Och inte vilken himmel som helst, utan den över Falsterbo, ett av Sveriges absolut bäst ställen för att titta på flyttfåglar i allmänhet och rovfåglar i synnerhet.
Vi pratar med Carl Johan Råberg som hittade en sopp. Inte en Karl Johan, utan en långt mer exklusiv och djävulsk sådan - en djävulssopp.
Vi reder också ut vad det var för konstig humleliknande insekt som Eva såg tidigare i somras.
I veckanskråkvinkel är Tina-Marie Qwiberg irriterad. Tills hon möter rödhakens blick.
Programledare är Mats Ottosson.
Sat, 17 Sep 2022 - 1h 36min - 1446 - En dag för geologi - och ett liv med fjärilar
Kockholmen i norra Bohuslän bjuder på spännande geologiska formationer. Och vi möter Hans Karlsson som ägnat stor del av livet åt fjärilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lördag den 10 september är det Geologins dag, något som uppmärksammas på många håll i landet. I Naturmorgon tillbringar vi den på Kockholmen, en karg och kuperad halvö på Rossö i norra Bohuslän. Tillsammans med geologenTomas Eliasson gör fältreporter Jonatan Martinsson en vandring med blicken riktad nedåt mot marken och bakåt i tiden, och försöker reda ut vilka geologiska processer som ligger bakom Kockholmens sandstränder, klapperstensfält och diabasstråk. Dessutom spanar de utåt mot Kosterrännan i havet utanför ön, en förkastningsspricka med ett djup på 450 meter. Hur gick det till när den blev till?
Kanske får de också se den sällsynta ostronörten. Kockholmens steniga stränder är en av få platser i Sverige där den här rödlistade växten fortfarande går att hitta.
Och såbesöker vi Hans Karlsson i hans fjärilsvänliga trädgård på Öland. Här finns 65 års entomologisk kunskap samlad. Och kärleken till fjärilarna har gått som en röd tråd genom livet - även under de år han var arbetslivsminister. Favoritfjärilen framför andra är sorgmanteln.
Så här års känns fågelsången redan avlägsen. Men för den som spetsar öronen finns ändå fågelläten att lyssna på! Det är dags för en ny fågelsånglektion där magister Ottosson tar oss till nya svårighetsnivåer - fåglarnas smackande och tjackande varningsläten.
Vi ringer upp Martha Julkusom oroade sig för hur dvärgpapegojan Alba skulle klara sig när livskamraten dött. Nu spelar hon Fågelsångsnatten för Alba, som sjunger med och verkar nöjd!
Nu i september firar Rachel Carsonsbanbrytande bok Tyst vår 60 år. Men det fanns också en annan bok hon hade velat skriva, berättar Mats Ottosson i veckans kråkvinkel.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 10 Sep 2022 - 1h 35min - 1445 - Fågelsträcket vid Marsäng - och grusplanen som blev ett paradis för bin
Med blommor och boplatser blev en grusplan i Växjö ett biparadis. I Sörmland spanar vi efter flyttfåglarna som är på väg söderut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår fältreporter Lena Näslund finns i ett av Sörmlands bästa områden för både rastande och sträckande fåglar - Marsäng söder om Nyköping. Det börjar i augusti med imponerande sträck av exempelvis trädpiplärkor och gulärlor. En bra morgon kan vassarna vara fulla av rastande rörsångare och sävsångare. I september skruvas det upp med mängder av rovfåglar. Det officiella rekordet är från 1 oktober 1988: då räknades 1 172 olika rovfåglar på himlen över strandängarna.
En somhar följt Marsäng under många år är Janne Gustafsson. Han har sett stora förändringar både i områdets skötsel och fågelfaunan. Nuförtiden ses stäpphök årligen och både röd glada och brunglada har blivit återkommande. Nu i veckan sågs en pilgrimsfalk kalasa på en duva. Vi möter också Jan Karlsson från fågelföreningen Tärnan som under lördagen ordnar drop-in exkursion på ängarna.
Och så ska vi till Växjö, till det som för drygt tio år sedan var en grusplan där få insekter trivdes. I dag heter platsen Biparadiset och här har biologen och intiativtagaren Tobias Ivarsson nu hittat 81 arter vildbin, 23 arter rovsteklar, 8 arter guldsteklar, 41 arter dagfjärilar och 25 arter trollsländor. Det har blivit en plats där både insekter och människor trivs, förklararTobias Ivarsson och kommunekologen Sofia Karlsson-Käll.
Inte bara fåglar flyttar - fiskar också. En migrerande fisk som gjort sin återkomst till svenska vatten är den magnifika blåfenade tonfisken. Så här års är en bra tid att spana efter den i Skagerrak. Det har fiskskådaren Thomas Strid gjort. Vi pratar med honom för att höra hur det var att få sin största dröm uppfylld, och också med SLU- forskaren Andreas Sundelöfom de senaste rönen om tonfisken.
Och fjärilar - flyttar också! Vi berättar om den större dagsvärmaren som det just nu är läge efter att spana lite extra efter.
Medan människor styr och ställer står träden där - och bär. Hör Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.
Programledareär Mats Ottosson.
Sat, 03 Sep 2022 - 1h 36min - 1444 - Åland från ö till ö
Vi upptäcker Ålands natur med innanhav, sjöar, odlingslandskap och över 6700 öar, från innerskärgård till ytterskärgård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Direktsändning från Getabergen på Åland och en båt, mitt i Östersjön. Åland består av drygt 6700 öar, vi går i land på en del av dem. Men förutom skärgård finns det en spännande geologi, berg, sjöar och skogar och ett innanhav!
Anki Johansson har jobbat som biologilärare på Åland och kan det mesta om Ålands natur. Hon har dessutom skrivit en bok om det åländska fågellivet. Hon och Carina Karlsson, poet och författare som skriver om Ålands natur, gästar programmet och berättar om "sitt" Åland för programledaren Joacim Lindwall.
Tillsammans med marinbiologen Tony Cederberg på Husö biologiska station rör vi oss med båt, från Ålands innerskärgård till ytterskärgården. Vi ser hur naturen förändras under resans gång och skakar tångruskor för att se vilka som bor där. Den västra delen av Ålands skärgård är en av de skärgårdar i Östersjön som är minst påverkad av mänsklig aktivitet. Här växer blåstången på hela sju meters djup och vi bekantar oss med bland annat rödsträfse, ålnate, hornsärv och ålgräs. Fältreporter är Karin Gyllenklev.
Sat, 27 Aug 2022 - 1h 36min - 1443 - Bäverspaning i Färnebofjärden och regnbågar på rymmen i Storsjön
Hur skyddar man både asp och bäver i en nationalpark? Och hur påverkas de inhemska fiskarna av förrymda regnbågar i Storsjön?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi ger oss ut på bäverspaning i Färnebofjärdens nationalpark. Här syns många grova stubbar med märken efter mejlseltänder, och kanske får vi höra ett plask från en bäver som drämmer till vattenytan med sin platta svans.
Bävern utrotades ur den svenska naturen på 1800-talet. Men för precis hundra år sedan återintroducerades den och idag finns en livskraftig bäverstam i Sverige. Bävern skapar livsmiljöer för andra arter och är ett fascinerande djur, med sin superpäls och sina hyddbyggen. Men det kan också uppstå problem när bävern omdanar landskapet. Och hur resonerar man i en nationalpark där det både finns unika lövträdsmiljöer och hungriga bävrar med aptit på asp? Morgonens ciceroner är Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, tillsammans med fältreporter Erik Kohlström.
Efter att tusentals regnbågar rymt från en fiskodling så har den inhemska fisken i Storsjön i Jämtland fått svår konkurrens både vad gäller lekplatser och föda. Länsstyrelsen försöker nu begränsa antalet regnbågar och uppmanar alla att fiska upp så många som möjligt - dessutom sätter de sitt hopp till glupska gäddor. Reporter Ingrid Engstedt Edfast har varit i Svenstavik i södra Storsjön.
Vattennäbbmus är vår största näbbmus och dessutom vårt enda giftiga däggdjur. Lyssnaren Tina Jonsson på Alnön har den här sommaren lagt märke till att detta lilla rovdjur fullkomligen älskar solrosfrön.
Fiskars ögon är inte kalla, det är vår egen blick som saknar värme. Mats Ottosson försöker i veckans kråkvinkel förstå varför vi känner större empati för landlevande djur än de som lever på planeten "Vatten".
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 20 Aug 2022 - 1h 36min - 1442 - En procent av Jämtlandstriangeln – och om att rita en fågelsångskarta
Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.
En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.
Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.
En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.
Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.
För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 13 Aug 2022 - 1h 36min - 1441 - Munkö - säregen ö med sällsynta fjärilar och orkidéer
Urkalkstenen är grunden för exotisk natur på Munkö i Stockholms skärgård. Obebodd av människor men fetörtsblåvingen är på väg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänderhela programmet från en doldisö i Stockholms skärgård. Strax söder om Runmarö ligger Munkö, som trots att den är ganska liten innehåller mängder av spännande kulturhistoria, växter och insekter.
Det ärurkalkstenen som bildades för 2 miljarder år sedan och varvats med vulkanaska som är grunden för det exotiska. Här finns till exempel en lav som inte hittats någon annanstans i världen.
Den praktfulla orkidén guckusko är överblommad, men med lite tur kan vi hitta skogsknipprot i blom. Skogskornet som växer här skulle kunna vara en rest sedan bronsåldern.
Idag harden obebodda ön en vild karaktär och idegransskogarna är mycket speciella. Längre bak i historien bedrevs slåtter här – förutom munkarnas kalkbrytning – och det pågår röjningsarbeten för att öppna upp den igen.
Munköhar varit en klassisk fjärilslokal - hit åkte entomologerna för att få se den ovanliga fetörtsblåvingen. Men i många år har den varit helt borta. 2019 gjordes ett fynd på ön och nu är den på väg tillbaka, bland annat med hjälp av uppfödning på djurparken Nordens ark. Fetörtsblåvingen har flugit färdigt för i år, men den praktfulla apollofjärilen flyger fortfarande.
Våra ciceronerär Anders Haglund, botanist, Julia Stigenberg, biolog på Länsstyrelsen i Stockholm och naturbevakare Ann-Sofi Andersson.
Programledareär Lena Näslundoch reporter Helena Söderlundh.
Sat, 06 Aug 2022 - 1h 36min - 1440 - Fåglarnas småprat - och Susanne Åkesson svarar på fågelfrågor
Lyssnarfrågor om fåglar får svar av professor Susanne Åkesson. Vi lär oss också vad fåglarna säger när de inte sjunger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför fanns ett skatägg i hönshuset? Hur fort flyger en tornseglare? Är det bara fågelhanar som sjunger? Var sover talgoxungarnas föräldrar på natten?
Ja, Naturmorgons lyssnare upphör aldrig att förundras, och undra, över naturens mysterier. Och alldeles särskilt många frågor får vi om fåglar. Därför har vi lämnat över en stor hög med lyssnarfrågor om fåglar till ekologiprofessor och fågelexpert Susanne Åkesson. Vi har stämt träff med henne på södra Öland och hoppas på många spännande svar.
Dessutom får vi en inblick i fåglarnas småprat. För så här långt in i sommaren har fågelsången tystnat nästan helt. Men kvar finns lockläten, varningsläten, kontaktläten... Inte helt lätta att tyda eller para ihop med rätt art, men fågelkännaren Annika Rastén hjälper oss en bit på traven.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Sat, 30 Jul 2022 - 1h 36min - 1439 - Blommande fjäll och en oönskad svartmunnad smörbult
Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinssonföljer med biologerna Yasmine Kindlundoch Isak Vahlströmupp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver.
Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwistlär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall.
En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvistguidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh.
Har du settatt myror pyntar stacken medsmå bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylundundrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargumom syftet.
Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesseutanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedingetror sig ha svaret.
Det går att sjunka uppåt! Lena Petterssonhar lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel.
Programledare: Mats Ottosson.
Sat, 23 Jul 2022 - 1h 36min - 1438 - Livet längs Torneälven
Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.
På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnupå samiska,Tornionjoki på finska,Tornionväyläpå meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.
HistorikernCurt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.
Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi.I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.
Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.
Programledare:Jenny Berntson Djurvall
Sat, 16 Jul 2022 - 1h 36min - 1437 - Storspiggens stadiga bobyggen och Stendörrens skärgårdsnatur.
Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.
Det är väldigtsvårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.
Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.
Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.
Programledare är Joacim Lindwall.
Sat, 09 Jul 2022 - 1h 36min - 1436 - Livet i midnattssolens Abisko och vildare trädgård för fjärilar och fåglar
Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.
Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdar
Vi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.
Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?
Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 02 Jul 2022 - 1h 36min - 1435 - Midsommardag med sydlig kärrsnäppa och nordlig blombukett
Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På midsommardagensmorgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Och såtar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.
En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.
I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwallom riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?
Programledare är Karin Gyllenklev.
Sat, 25 Jun 2022 - 1h 36min - 1434 - Kampen mot lupinerna och ett besök i fåglarnas trädgård
Vi besöker ett torp där fågeltrivseln maxas och en slalombacke där lupinerna ska rotas ut. Och så är vi nyfikna på arten nyfiken blomfluga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nära Åkulla bokskogar i Halland har Lars Hellsborn ett torp där han på olika sätt har försökt maximera fåglarnas trivsel, bland annat genom att sätta upp otaliga holkar. För vår fältreporter Lena Näslundkommer Lars bland annat att berätta om allt som hunnit förändras under de mer än femtio år han följt fågellivet i och kring trädgården. Anna Stenström från Naturskyddsföreningen i Varberg är också med vid torpet för att prata om ängar och pollinatörer.
Om ängens växter är allmänt älskade så är vår relation till blomsterlupinen desto mer kluven. Denna vackra men invasiva art bekämpas nu hårt, bland annat i Fränsta i Medelpad där privatpersoner, myndigheter och den regionala botaniska föreningen gått samman för att gräva, rycka och slå med lie. Reporter Ingrid Engstedt Edfast följde med för att få veta hur och varför.
Apropå blommorså firas De vilda blommornas dag nu på söndag med mängder av guidade utflykter runt om i landet.Joacim Lindwall har träffat den eminentaBerit Berglund, Naturmorgons egen drottning av vilda blommor, och fått sig till livs ett botaniskt kvartssamtal.
Från trädgårdar och vilda blommor är steget inte långt till blomflugor, dessa älskvärda pollinatörer som ofta härmar getingar med sin gulsvartrandiga teckning. En art med ett särskilt älskvärt namn är nyfiken blomfluga. EntomologenLinda Strand förklarar varför den heter så och varför mångfaldsprojektet Rikare trädgård just korat den till årets trädgårdskryp 2022.
I veckans kråkvinkelpåminnerLisa Henkowom att naturen utanför Naturmorgon verkligen inte alltid är så rik och myllrande som den är under sändningstid.
Programledare ärJenny Berntson Djurvall.
Sat, 18 Jun 2022 - 1h 36min - 1433 - Guldgul ginst, varm sand och surrande insekter i Veinge
Handfast naturvård blottar sanden och ger plats åt hårginst, hotade fjärilar och vilda bin i naturreservatet Vessinge sandhedar i södra Halland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Strax utanför Veinge i södra Halland ligger naturreservatet Vessinge sandhedar. Här blommar just nu landskapsblomman hårginst i knalligt gult. En växt som uppskattas av många, inte minst flera rödlistade ginstfjärilar.
Området är ovanligt artrikt. Det beror dels på den varma sanden som insekter gräver sina bon i, dels på den handfasta naturvården som numera bedrivs här. Till exempel bränns hedarna varje vår och ger en nystart åt blommande örter och också svartbrända ytor som ger varma mikroklimat. Numera läggs energin på att blotta sanden i stället för att binda den.
Hela programmet sänds från Vessinge sandhedar.Lena Alness, Moa Pettersson ochKent Lindqvistfrån Länsstyrelsen i Halland medverkar, liksom biologenKrister Larsson.
Programledare är Mats Ottosson och reporterLisa Henkow.
Sat, 11 Jun 2022 - 1h 36min
Podcasts ähnlich wie Naturmorgon
- El Partidazo de COPE COPE
- Herrera en COPE COPE
- The Dan Bongino Show Cumulus Podcast Network | Dan Bongino
- RETROMIX DJ GIAN
- Es la Mañana de Federico esRadio
- La Noche de Dieter esRadio
- Hondelatte Raconte - Christophe Hondelatte Europe 1
- Musica cristiana Glorificar a Dios Todopoderoso
- Pastor Mario Vega Mario Vega
- Música Cristiana Mx Música Cristiana Mx
- 財經一路發 News98
- La rosa de los vientos OndaCero
- Más de uno OndaCero
- Relax Sound Relax Sound
- Les Téméraires. Quand la Bourgogne défiait l’Europe RTBF
- El Larguero SER Podcast
- Nadie Sabe Nada SER Podcast
- SER Historia SER Podcast
- Todo Concostrina SER Podcast
- Podcast Star 80 Star 80
- La segunda venida de Cristo por Yiye Avila Un Versículo Por Día
- 辛坊治郎 ズーム そこまで言うか! ニッポン放送
- 飯田浩司のOK! Cozy up! Podcast ニッポン放送
- 武田鉄矢・今朝の三枚おろし 文化放送PodcastQR
Andere Wissenschaft und Medizin Podcasts
- Vetenskapsradion Historia Sveriges Radio
- I hjärnan på Louise Epstein Sveriges Radio
- Språket Sveriges Radio
- Dick Harrison svarar Sveriges Radio
- Vetenskapsradion Nyheter Sveriges Radio
- Vetenskap och hälsa Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne
- Allt du velat veta Acast - Fritte Fritzson
- Vetenskapsradion På djupet Sveriges Radio
- Odla med P1 Sveriges Radio
- Språktidningens podd Språktidningen
- Vetenskapsradion Klotet Sveriges Radio
- P1 forklarer DR
- Bildningspodden Anekdot
- Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa Åsa Melin
- Dumma Människor Acast - Lina Thomsgård och Björn Hedensjö
- Vetenskapspodden Sveriges Radio
- Ubegribeligt DR
- Hjernekassen på P1 DR
- radioWissen Bayerischer Rundfunk
- Forschung aktuell Deutschlandfunk